Ett år efter att Curaçao reformerade sin spellicens har antalet aktiva licenser minskat med 40 procent. Samtidigt visar granskningar att oseriösa aktörer fortfarande tar sig in på den svenska marknaden via ön. Spelinspektionen och konsumentskyddsorganisationer efterlyser skarpare åtgärder.
Bakgrund: reformens löften och branschens skepsis
I september 2023 trädde den omfattande reformen av licenssystemet i Curaçao i kraft. Den dåvarande regeringen på den karibiska ön hade under flera år fått utstå hård kritik från både EU:s kommission och nationella tillsynsmyndigheter, däribland Spelinspektionen. Kritiken gällde framför allt att Curaçao-licensen i praktiken fungerade som en ”sista utväg” för aktörer som nekats tillstånd i striktare jurisdiktioner – ofta utan reell kontroll av penningflöden eller konsumentskydd.
Den nya lagstiftningen, som bland annat krävde fysisk närvaro på ön, årlig revision och rapportering av spelardata, sågs som ett första steg mot att återupprätta förtroendet. Men redan från start fanns tvivel: skulle den lilla tillsynsmyndigheten, Gaming Control Board Curaçao, verkligen ha resurser att genomföra kontrollerna? Och hur skulle befintliga licenshavare hantera övergångsreglerna?
40 procent färre licenser – men kvaliteten?
Ett år efter reformen har antalet aktiva Curaçao-licenser sjunkit från cirka 350 till omkring 210, en minskning med 40 procent. Detta enligt statistik som Gaming Control Board redovisade i september 2024. Minskningen beror dels på att licenser drogs in från operatörer som inte uppfyllde de nya kraven, dels på att många mindre aktörer valde att lämna jurisdiktionen helt.
| Mätvärde | 2022 (före reform) | 2024 (efter reform) |
|---|---|---|
| Aktiva licenser | 350 | 210 |
| Kända klagomål till Spelinspektionen (svenska) | 185 | 143 |
| Operatörer med svår bedömning av spelarskydd | 90 | 55 |
Minskningen i absoluta tal är betydande, men analytiker pekar på att de kvarvarande licensinnehavarna fortfarande inkluderar flera bolag som figurerar på Spelinspektionens varningslistor. Enbart 2024 har Spelinspektionen utfärdat elva informationsbrev till svenska konsumenter om sajter med Curaçao-licens som olovligen riktar sig mot Sverige – fler än under hela 2022.
Trovärdigheten i praktiken: nya regler, gamla brister
Reformen ställde bland annat krav på att licenshavare måste ha en verkstadsetablering på Curaçao med minst tre heltidsanställda. Även årlig revision av oberoende revisorer och detaljerad rapportering av spelares transaktionsvolymer infördes. Men i flera fall har det visat sig att kraven kringgås: kontorsadresser är skrivbordsplatser i co-working-utrymmen, medan den faktiska verksamheten drivs från Malta eller Estland. För svenska läsare som vill fördjupa sig i skillnader mellan MGA och Curaçao finns en öppen genomgång hos utländskacasino.se/licenser-jamforelse/.
EU-kommissionen har i ett yttrande från juni 2024 påpekat att Curaçao fortfarande inte uppfyller minimistandarder för bekämpning av penningtvätt och skydd av sårbara spelare. Kommissionens pressmeddelande framhåller att en licens från Curaçao inte automatiskt garanterar konsumentskydd inom EU:s inre marknad. Detta bekräftas av branschorganisationen iGaming Business, som i en rapport från oktober 2024 konstaterar att antalet ”grå marknadsaktörer” med Curaçao-licens som riktar sig mot svenska spelare minskat endast marginellt.
Konsekvenser för den svenska spelmarknaden
För svenska konsumenter innebär situationen att det fortfarande är riskfyllt att spela på sajter som enbart har en Curaçao-licens. Spelinspektionen uppmanar alla spelare att endast använda sajter som har svensk licens, eftersom dessa omfattas av Spelpaus.se och Stödlinjens skyddsnät. Under 2024 har andelen svenskar som uppger att de spelat på en olicensierad sida minskat från 7 till 5 procent, enligt en undersökning från Novus – men minskningen tillskrivs främst ökad medvetenhet, inte Curaçao-reformen i sig.
Enligt en rapport från Konsumentverket från september 2024 har antalet anmälningar om spelproblem där Curaçao-licensierade aktörer är inblandade minskat med 12 procent jämfört med 2022. Samtidigt oroar sig tillsynsmyndigheter för att minskningen kan vara en tillfällig effekt av att de mest uppenbart oseriösa aktörerna försvunnit, medan de kvarvarande har blivit skickligare på att dölja sin marknadsföring mot Sverige.
Framtidsutsikter: behov av internationell samverkan
Spelinspektionen har flera gånger efterfrågat att EU ska utarbeta en gemensam minimistandard för spellicenser från tredjeländer. Fram till dess ligger ansvaret på nationella myndigheter att identifiera och svartlista otillåtna sajter. Curaçao-reformen kan ses som ett steg i rätt riktning, men utan bindande avtal om datautbyte och tillsynssamarbete riskerar den att bli en tandlös kosmetisk åtgärd.
Under oktober 2024 besökte en delegation från Spelinspektionen Curaçao för att diskutera förbättrat informationsutbyte. Några konkreta resultat har ännu inte offentliggjorts. En sak står dock klar: den svenska modellen med licens och statligt spelmonopol är fortsatt den säkraste vägen för konsumenten – och Curaçao-licensen förblir ett varningsmärke snarare än en kvalitetsstämpel.
Källor
- Spelinspektionen – officiell webbplats
- Gaming Control Board Curaçao – officiell rapportering
- EU-kommissionen – pressmeddelande om Curaçao (juni 2024)
- iGaming Business – branschanalys oktober 2024
- Konsumentverket – rapport om spelanmälningar 2024
- Spelpaus.se – svenska statens självavstängningsregister
